En kärlekshistoria

Idag tänkte jag berätta för er om en av mina stora kärlekar här i livet. Låter som om jag har hur många som helst men dem är ganska så lätta att räkna. Eftersom att jag inte tycker att det är så retro att nämna personer vid namn officiellt utan att fråga först så hoppar jag över det.

Vi kan kalla henne för tysken=).Detta är en fantastisk liten varelse som inte är så liten längre och jag diggar henne så hårt. Tyvärr är gångerna vi ses alldeles för få, men när det väl händer så har vi inte bara våldsamt roligt tillsammans, det är också otroligt givande på många andra sett.

Vi lär oss saker av varandra, jag kan se och känna igen mig själv otroligt mycket i henne. Vi har ungefär samma inställning till livet, har liknande värderingar och tycker mestadels om att göra samma saker. Man skulle kunna säga att när jag ser henne så kan jag se mig själv i en något yngre och något mer femenin skepnad.

Så fylld av livskraft och en otrolig förmåga att göra det bästa av varje situation, en tjej som helt enkelt är väldigt duktig på att ”gilla läget”.

Hon är en av tre människor i mitt lilla ”J-harlem” och jag uppskattar er alla tre otroligt mycket, det vill jag att ni ska veta. Vilka dem andra två är tänker jag återkomma till en annan dag, kan ju inte bränna allt för många samtalsämnen på en och samma gång=).

Sug åt dig och lova att ta hand om dig, ser fram emot att ge dig en sån där fetekram snart igen!

Till alla andra där ute, ta vara på dem människor ni uppskattar mest och vill ha i eran närhet, det är alldeles för lätt och på tok för dumt att förlora dem som är riktigt bra för er.

På en skala mellan ett och fem får du en femma, denna story är till min underbara syster Emma.